Direktlänk till inlägg 4 november 2009
Tänk att någon så liten kan lämna så stora avtryck...
16:31 idag somnade våran älskade lilla Ellie in med oss tätt intill och pälsen blöt av våra oändligt många tårar.
Den stora sorg vi känner har vi inga ord för. Vad vi känner för våra hundar
är att jämföra med vad vi känner för Arnbjörn.
Sorgen har slagit mitt hjärta i flera tunga bitar.
Hon var mer än bara en hund. Hon var framtiden och det är hon fortfarande. Början på något.
* * * * * * *
'Ä min Ellil stass,' undrade Arnbjörn.
Iller och Compis kikade runt i huset och undrade samma sak.
Var är vår Ellie någonstans?
Ellie var älskad av oss alla från första stund.
Att jobba med Ellie var som en dröm.
När vi låg där alla tre idag, på golvet inne på rummet i sjukhuset och grät med Ellie,
pratade vi om hur overkligt det var att vi nu befann oss i den situationen.
Hoppet har funnits hela tiden.
Sorgen är oändlig och trots att kroppen känns uttorkad av alla tårar,
så finns det mera.
Jag hatar döden. Och jag hatar känslan av svek när vi lämnar Ellie i en klädd låda nere i kylan i källaren.
Jag vill aldrig glömma hennes doft. Aldrig förlora känslan av hennes mjuka nos och tungan som torkar alla tårar.
Jag vill aldrig bli glad.
Vi älskar dig, Ellie för all framtid...
Vi vill möta dig igen... Kom oss till mötes, när den tiden är inne.
Spring, Ellie -nu när du kan...
Med Järva, Skabbis, Nanook, Bonzo, Smulan, Rex, Tuff och hela flocken med änglahundar...
du saknas oss... Vi saknar dig...
Har inget klokt att skriva... Men jag måste väl uppdatera här någongång!!! Vad händer då... tja, inget. Typ. Ab och jag har haft influensa, det börjar ge sig nu och stressen bygger idéer i skallen; gör det, gör det, gör det... Får nästa...
Ett och ett halvt dygn efter att vi återfunnit Zafira attackerdes en gråhund och dödades av varg i samma område, av samma varg som dödat de andra hundarna och fåren. I söndags stod samma varg samt en yngre individ på bondens gårdsplan, utanför...
för att jag återigen fått en jul med min mormor. Hon är en så stor del av mitt liv, en av de få nära nära människorna. Mysig julmiddag med Far Lars och Arnbjörn till Kalle, besök av Evelina Niklas och Coco Chanel och sedan avslut hos Kristina ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
7 | 8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
|||
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|