eller har alla sån här otur???

Arnbjörn & vi har än en gång tillbringat en massa tid på akuten.

Det började med en mystisk hosta natten till fredag. Inget annat. Han var mycket blek hela fredagen, men glad och pigg. Kusin Stina var här och vi var ute hela dagen.

Natten mot idag somnade han som vanligt, men började hosta och kräktes till sist och hade mycket svårt att andas. En sköterska fick lyssna på hans andning genom telefonen och sedan bar det av mot Falun.

Krupp.

Vi kom hem vid ett-tiden, Ab fick en medicin och sov till 4 då han fick ett anfall till. Hostar tills han kräks och får ingen luft... Medicin, lite sömn och sedan var det en ny dag... :(

Lars har rastat hundarna i omgångar med Arnbjörn i vagn. Jag har städat och frächat upp efter natten.

Snacka om en trött-dag. Håkan kom över med mat till oss. TACK!!!

Arnbjörns insats till vagnen välte också -till råga på allt! Så Ab hängde upp&ner med ansiktet i vagnens korg... Det var så han vaknade efter lunchsömnen...! Sedan var han arg på pappa eftersom han förknippande honom med vagnen och allt! Hejja oss!

(Bilden har ingenting med texten att göra!)

Snodde dessa bilder från Camillas blogg för att bryta av mot d trista... Så sant, så sant...!