Igår var vi ute och red. I ljudet av hästhovar mot torr asfalt tänkte jag på hur underbart det är! Solen var på väg ner. Det var lite kyligt, men vi var varma efter ridningen.

Att sitta där på hästryggen skrittandes bredvid sin bästa vän i världen. Det är livet. Och vad underbart det är! Tänk att just vi fann vägen till varann!

Skulle kunna ha skrittat där för evigt.

Att sedan, strax innan läggdags få ett SMS som värmer hela själen. Det är lycka.

TACK ELIN FÖR ATT DU FINNS!!!